Vilken underbar start på dagen

Dagen kunde ju inte starta bättre. Min underbara älskling hade satt post-it-lappar lite varstans. Han är ju helt underbar. Mina ord räcker inte till för att beskriva hur mycket jag älskar honom!!

På mobilen

På sovrumsdörren

Ovanpå laptopen

På toadörren

På toaspegeln

På kylskåpsdörren

På insidan av laptopen

Arg, rädd, irriterad, ledsen

Allt det där är jag idag. Känns inte skoj o börja dagen så. Kanske måste ta o släppa ut alla mina tankar o funderingar så att jag kanske mår bättre sen. Jag vet av tidigare erfarenhet att man inte kan svälja sina tankar och funderingar och räkna med att dom försvinner. Man måste ta tag i dom även om det kan vara svårt. Jag kanske håller på att bli en klimakteriekossa??
Svårast med allt är att erkänna sin rädsla. Åh speciellt då det inte finns någon egentlig grund till den. Men jag är ju van o leva med "rädsla" så det är iofs inget nytt. Har man hållt på i 18-20 så är man rätt van.

Över till något annat nu. Om en person (person1) ojjar o klagar över en situation och personen får tips o förslag på förändringar då bör väl den personen ta emot det och kanske göra något vettigt av det?!?!? Okej jag köper att man kanske bara vill ha en annan persons syn på saken. Men om personen ändå fortsätter i samma spår, varför då ens fråga om råd/tips/synpunkter? Åh sen skulle jag vilja påpeka för person 2 att det går inte att banka in saker o ting i huvudet på person 1. Trots det så är person 2 väldigt angelägen om att få igenom sin åsikter. Vad får person 2 ut av det??? Finns det något egenintresse???

Näe nu är det dags för dagis!

Snälla, goa lilla jag

Har inte hänt så mycket den senaste tiden. Har legat i förkylning i 1 vecka. Har därför avstått från att jobba. Dock har jag saknat jobbet. Trivs ju som fisken i vattnet. Men imorgon bär det iväg igen =)

Idag gjorde lilla jag ett litet impuls-köp på affären. Allt för att göra min underbara älskling lite glad samt ett bevis på min kärlek till honom.

Så typiskt

Hade tid hos tandis i går (onsdag) och jag borde verkligen ha gått, då jag bitit sönder en tand, men vad tror ni händer?!? JO, jag blir grisförkyld. Satt på jobbet i tisdags o hade världens eldslåga i halsen o frös som en djupfryst isglass. Härdade dock ut på jobbet pga att det var personalmöte. Väl hemma så kröp jag ned direkt under täcket o skakade helt kopiöst. Ifall någon kände någon typ av jordskalv i närheten av Brunflo så var det med andra ord bara jag som frös. Febern gav sig på onsdageftermiddag men jag fortsätter att snora så till den milda grad att jag ser ut som Rudolf med röda mulen.

Imorgon fredag blir jag oxå hemma från jobbet o sen får vi se. Vill ju jobba, trivs ju kanon på jobbet. Samt att jag vill bespara jouren att behöva gå in MEN samtidigt så är det ju ingen som tackar mig om jag går och jobbar, orkeslös som jag är. Plus att jag riskerar smitta alla andra. Vi får se imorgon hur jag gör i helgen.

Näe nu är det dags att smörja näsan igen....typ 95 gången i dag som jag gör det.

Prosit på er!!!

Äntligen så förstår jag

Nu har det gått upp ett ljus för mig *händer inte alltför ofta* Nu vet jag varför jag inte gillar att åka berg- och dalbana. Hela mitt liv har ju varit en berg- och dalbana. Både vad det gäller händelser och känslor. Än idag går det upp o ned trots att jag har det jäkligt bra. Fattar inte riktigt varför det inte vill sluta. Så det vore ju helt onödigt att sätta sig o åka samt betala för eländet när det sköter sig helt gratis här hemma. Dock skulle jag vilja ha en on/off-knapp. Vad skönt det vore o kunna stänga av en stund. Ska åtminstone ta o se efter ifall jag hittar handbromsen.

Läget just nu...

Tror jag ska sätta ett skott i pannan...för då vet jag att alla dumma tankar skulle försvinna.

Men nu ska jag inte skriva en massa depp depp depp utan jag lägger upp lite mysiga bilder från stugan i Arådalen:

Dumma dumma dumma =(

Dumma dummar tankar försvinn från mitt huvud. Vill inte känna/tänka så här. Ska inte finnas någon anledning till dessa tankar. Men är såå jäkla rädd att tankarna blir verklighet. Mycket i mitt liv skulle rämna men visst, jag skulle klara mig igenom det iallafall.

Jag tycker jag har förtjänat att slippa såna tankar då jag haft diverse prövningar i mitt liv redan. Det kan väl ändå inte vara tänkt att en o samma person ska drabbas av allt?!?! Men det kanske är så...en del föds ju bra utseende, lyckad karriär, mycket pengar mm. Tycker det kunde portioneras ut lite jämnt.

Näe är väl lika bra o dra täcket över huvudet. Åh sen får jag se när jag tittar upp igen. Just nu känns det som aldrig.

Sommar & semester

Nu är det avgjort. Efter "hårda" diskussioner hemma och en massa förslag på semestermål så har vi äntligen enats om att det blir Öland i sommar. Tyvärr innebär det att jag inte kommer till västkusten, eller som darling säger - west coast, i år heller. Har försökt sen jag var 17 år att komma dit men det verkar vara helt jäkla omöjligt. Fast vi var rätt nära denna gång. Ända tills vi råkade ramla över Ölands djur- och nöjespark. Men efter att ha läst på o jämfört ställena så var jag tvungen att hålla med om att Öland blir mycket bättre. Inte ens jag kan motstå det som erbjuds där. http://www.olandsdjurpark.com/

Vi har hyrt en sån här stuga i 1 vecka. Kommer att bli fränt att kunna sitta o äta frukost samtidigt som man ser gnuer, zebror, lejon, apor och strutsar äta sin frukost. Man lär väl haja till ifall lejonen tar o ryter till.

(bilderna lånade från Ölands djurparks hemsida)