Allt det där är jag idag. Känns inte skoj o börja dagen så. Kanske måste ta o släppa ut alla mina tankar o funderingar så att jag kanske mår bättre sen. Jag vet av tidigare erfarenhet att man inte kan svälja sina tankar och funderingar och räkna med att dom försvinner. Man måste ta tag i dom även om det kan vara svårt. Jag kanske håller på att bli en klimakteriekossa??
Svårast med allt är att erkänna sin rädsla. Åh speciellt då det inte finns någon egentlig grund till den. Men jag är ju van o leva med "rädsla" så det är iofs inget nytt. Har man hållt på i 18-20 så är man rätt van.
Över till något annat nu. Om en person (person1) ojjar o klagar över en situation och personen får tips o förslag på förändringar då bör väl den personen ta emot det och kanske göra något vettigt av det?!?!? Okej jag köper att man kanske bara vill ha en annan persons syn på saken. Men om personen ändå fortsätter i samma spår, varför då ens fråga om råd/tips/synpunkter? Åh sen skulle jag vilja påpeka för person 2 att det går inte att banka in saker o ting i huvudet på person 1. Trots det så är person 2 väldigt angelägen om att få igenom sin åsikter. Vad får person 2 ut av det??? Finns det något egenintresse???
Näe nu är det dags för dagis!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar